fredagen den 25:e maj 2012
Det vill jag säga till Erik
Det vill jag säga till Erik
Jag saknar dig verkligen mycket. Många saker vill jag säga till dig.
Jag vet att du inte vill vara elak och att du ofta inte menar vad du säger. Du har en liten man i ditt huvud som vill att du ska såra andra människor. Lyssnar inte till honom. Fastän jag vet att du inte riktigt menar alla elakheter som du kastade på mig så tog det i alla fall för mycket energi från mig att lyssna till dig. Det sista som du sade till mig hörde jag inte ens. Min hörsel hade stängts av för att skydda mig från den skadliga effekten av dina ord.
Ofta är dina batterier tomma. Då blir du helt ostyrig. Det behövs inte mycket för att fylla dem, några snälla ord, någon klapp på axeln kanske. Problemet är bara att din elaka hållning mot mig blockerar alla mina försök att hjälpa dig.
När vi lärde känna varandra då var du nyfiken på mig och då var du snäll och samarbetsvillig. Efter två veckor då började du testa mina gränser. Du häver att jag vore ditt problem. Det tror jag ärligt talat inte allts på. Jag har alltid varit vänlig mot dig. Du gråter inte för att jag har varit elak mot dig. Det var jag verkligen inte. Du gråter för att du var elak mot mig. Du mår inte bra av att vara elak mot folk. Du har stora problem med dig själv. Kanske har du svårigheter med en person till. Den personen kan inte vara jag, därför att dina problem fanns redan innan du lärde känna mig. Kanske har du bara problem med dig själv, med den lilla mannen, som sitter i ditt huvud.
Alla vi människor är tvungna att lära oss att identifiera våra problem, att verbalisera dem och sen att hitta någon som kan hjälpa en att bemästra dem. Jag kan gärna hjälpa dig om du lär dig att uttrycka dig på ett sätt som gör det möjligt för mig att förstå vad som bekymrar dig.
Svårigheten, som du har, har någonting med gränssättning att göra. Du vet inte var gränsen går i dina relationer. Du överskrider den ofta. Kanske överskrider en annan person dina gränser. Det kunde förklara förvirringen som finns inom dig. Jag ska inte spekulera om detta. För mig ser det ut som om du vore tvungen att identifiera dina problem själv.
Om vi har misslyckat med vår relation, då är det vi både två som har misslyckat inte bara jag. Det är alltså ingenting som du kan vara stolt över. Vi människor mår inte bra av att vara elaka. Vi mår bra av att vara snälla. Vi kan inte älska oss själva om vi inte älska andra. Vi kan inte ge oss själva ett kärleksfullt bemötande om vi inte bemöta andra med kärlek.
Det är inte svårt att vara elakt. Det kräver mycket mer av en att vara snäll. Det är hur lätt som helst att misslyckas med ens relationer, fastän det behövs mycket klokhet, tålamod, förståelse, tolerans osv. för att lyckas. Kanske kommer du själv på några egenskaper som man behöver för att klara ens relationer till andra människor.
Snälla kära Erik, låt oss lyckas med vår relation. Jag önskar oss både två lycka till.
Jag saknar dig verkligen mycket. Många saker vill jag säga till dig.
Jag vet att du inte vill vara elak och att du ofta inte menar vad du säger. Du har en liten man i ditt huvud som vill att du ska såra andra människor. Lyssnar inte till honom. Fastän jag vet att du inte riktigt menar alla elakheter som du kastade på mig så tog det i alla fall för mycket energi från mig att lyssna till dig. Det sista som du sade till mig hörde jag inte ens. Min hörsel hade stängts av för att skydda mig från den skadliga effekten av dina ord.
Ofta är dina batterier tomma. Då blir du helt ostyrig. Det behövs inte mycket för att fylla dem, några snälla ord, någon klapp på axeln kanske. Problemet är bara att din elaka hållning mot mig blockerar alla mina försök att hjälpa dig.
När vi lärde känna varandra då var du nyfiken på mig och då var du snäll och samarbetsvillig. Efter två veckor då började du testa mina gränser. Du häver att jag vore ditt problem. Det tror jag ärligt talat inte allts på. Jag har alltid varit vänlig mot dig. Du gråter inte för att jag har varit elak mot dig. Det var jag verkligen inte. Du gråter för att du var elak mot mig. Du mår inte bra av att vara elak mot folk. Du har stora problem med dig själv. Kanske har du svårigheter med en person till. Den personen kan inte vara jag, därför att dina problem fanns redan innan du lärde känna mig. Kanske har du bara problem med dig själv, med den lilla mannen, som sitter i ditt huvud.
Alla vi människor är tvungna att lära oss att identifiera våra problem, att verbalisera dem och sen att hitta någon som kan hjälpa en att bemästra dem. Jag kan gärna hjälpa dig om du lär dig att uttrycka dig på ett sätt som gör det möjligt för mig att förstå vad som bekymrar dig.
Svårigheten, som du har, har någonting med gränssättning att göra. Du vet inte var gränsen går i dina relationer. Du överskrider den ofta. Kanske överskrider en annan person dina gränser. Det kunde förklara förvirringen som finns inom dig. Jag ska inte spekulera om detta. För mig ser det ut som om du vore tvungen att identifiera dina problem själv.
Om vi har misslyckat med vår relation, då är det vi både två som har misslyckat inte bara jag. Det är alltså ingenting som du kan vara stolt över. Vi människor mår inte bra av att vara elaka. Vi mår bra av att vara snälla. Vi kan inte älska oss själva om vi inte älska andra. Vi kan inte ge oss själva ett kärleksfullt bemötande om vi inte bemöta andra med kärlek.
Det är inte svårt att vara elakt. Det kräver mycket mer av en att vara snäll. Det är hur lätt som helst att misslyckas med ens relationer, fastän det behövs mycket klokhet, tålamod, förståelse, tolerans osv. för att lyckas. Kanske kommer du själv på några egenskaper som man behöver för att klara ens relationer till andra människor.
Snälla kära Erik, låt oss lyckas med vår relation. Jag önskar oss både två lycka till.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar